fylld av optimism..

har precis kommit tillbaka från ännu ett möte med min läkare och som vanligt efter dessa är jag fylld av optimism. hur mår du, frågar han när jag har satt mig ner. jo, jag mår bara bra, svarar jag och han utbrister snabbt i ett ja, jag skulle precis säga att du ser ut att må jättebra. tack då. vi pratar om medicinerna och hur de fungerar för mig och han uppdaterar mig i hur forskning går. uppenbarligen tar den stormsteg framåt så det klagar jag inte över. han berättade om starkare mediciner och tabletter istället för sprutor och jag hoppas att det blir aktuellt inom en snar framtid. det vore så skönt att få slippa nålarna. jag kommer aldrig att bli sams med dem.